Birthday cake

Jag var ledig på min födelsedag i år. Så ledig man nu är när man läser på högskola...
Studenter förväntas lägga 40 timmar per vecka på sina studier, men de flesta ägnar knappt 30 timmar åt sådan aktivitet... visar de flesta undersökningar i alla fall. 
Senaste fem veckorna har jag haft VFU, det vill säga verksamhetsförlagd utbildning, på Halmstads sjukhus. Då är det verkligen schema som gäller och det SKA få plats minst 144 praktiktimmar under dessa fem veckor, annars blir man icke godkänd -sånt är det!
Men, som sagt, var jag "ledig" på min födelsedag och firade detta med en ordentlig huvudvärk under princip hela dagen. På söndagen efter kom mina föräldrar och lillasyster och firade mig tillsamans med min egen familj. Även den dagen firade jag med en molande huvudvärk och yrsel.
Trots allt hade vi en lugn och trevlig eftermiddag med fika och tårta...

 ...och med bottnar gjorda efter ett Kärleksmums-recept,

fyllning av hallonmousse och citronfromage

och dekorerad med vindruvor och penseér,

blev det en riktigt tjusig tårta i alla fall :)

Tack för att ni finns!

vårkänslor

Det börjar skymta små späda gröna blad här och var i marken runt huset... I skogsdungar och backar vågar sig de allra första vårblommorna fram och fåglarna sjunger för fullt, sittandes i de nakna träden och buskarna i min trädgård. Just i dag är det dimmigt, men hela luften känns som "Vår" och visst känns det skönt att veta, att ovanför alla moln skiner inte vilken sol som helst... utan Vårsolen!
Det börjar bli tid för plantering och gödsling och allmänt omhändertagande av den tämjda växtligheten jag har i min vård, så nu hoppas jag att kroppen vill vara snäll och hålla för både det och allt annat jag ska ha för mig framöver!

Detta är vår för mej

-rabarber och världens sötaste tjej!

prickigt

Min absoluta "favoritfärg"... så har den då kommit för att pryda mina kära små barn, under en veckas tid eller så, i form av vattkoppor. Nu är det ju företrädelsevis ljusa prickar mot en mörkare botten som är den allra finaste "färg" jag kan tänka mig och DET är inte vad som gäller i fallet "barnen + varicellae". Men ärligt talat så är dessa koppor inte så mycket till prickar heller. Vätskefyllda blåsor i varierande storlek, som dessutom kliar, borde inte få kallas för något så tjusigt som "prickar" egentligen. Fast visst känns det ändå lite lättare att se dem komma en efter en, än här än där, OM man bara bestämmer sig för att kalla dem för gulliga små prickar. Det skadar ju alla fall inte att ha det som utgångspunkt -för jag är ganska säker på att de kommer att kallas för en massa andra saker innan de är helt bortläkta och glömda!

Våra älskade katter har fått ett nytt hem hos underbara familjen N. Sedan ungefär tre veckor tillbaks lever de ett riktigt myspysliv och har förutom de 6 tvåbenta familjemedlemmarna fått en kattbror vid namn Findus. En riktigt stilig kise som tagit emot sina nya "syskon" med öppna tassar :) Tusen tack familjen N!

I förrgår hade jag träskoleverans till Elestorp, så nu finns det fler målade fotbeklädnader att inhandla för den som inte räds vätan! Här är några exempel :)

Livet blir sällan som man tänkt sig,

så försök ägna mer av din tid till att leva och känna istället!

kattproblem

Har tråkiga saker att ta itu med... någon som kanske kan  hjälpa? Har en son som troligtvis är kattallergiker samt två supergoa katter som behöver komma till ett nytt hem. Hans och Doris är syskon och fyller ett år i april. De är båda kastrerade/steriliserade och öronmärkta. Hos oss lever dom livets glada dagar som innekatter, men, jag är övertygad om att de båda skulle bli superbra musjägare om de fick komma ut i naturen.
Detta är verkligen sorgligt, då framförallt jag längtat efter husdjur efter många år utan fyrbenta familjemedlemmar. Javisst har vi kaninerna, eller numera kaninEN (Vitis), men han är ju , precis som hans arts naturliga beteende utvecklats genom evolution och avel, inte social på det sätt som våra katter är :)
Det bästa med Hans och Doris har varit deras inverkan på mina barns förhållande till djur -en effekt, jag hade en önskan om att, deras närvaro skulle ha . Det finns hos oss numera "pre husdjurstiden" och "post husdjurstiden" där den avslappnade inställningen och totala avsaknaden av katt- och hundrädsla råder. En "mission completed" skulle man kanske kunna säga, fast inte hade jag tänkt mig att det skulle sluta såhär...

Doris

Hans

(... det finns fler bilder av kisarna här på bloggen...)

Ha en underbar dag i vintersolen!

ett nytt år

...i dubbel mening. A fyllde 7 år den 31 december och för alla oss andra som inte har födelsedag just den dagen, har det ju ändå hunnit vara ett nytt år i hela två dagar redan!
Jullov och semester har det varit för en del av vår familj och för en del har det inte varit det... som hos de flesta andra vanliga människor kan jag tänka :)
Möjlighet att ta det lite extra lugnt har däremot funnits, vilket passar mig alldeles utmärkt. Jag älskar att vara hemma och har hur mycket idéer som helst om vad jag skulle vilja hinna med att göra med min tid. Verkligheten tickar dock alldeles för snabbt. Kanske inte så konstigt ändå att jag har två barn som verkar bli/vara precis likadana som jag i den aspekten!?

kalasbilder...

 en livsnjutare...

"Vidgade vyer ger nya perspektiv på livet"

tänk gärna på det -och god fortsättning!

strandväder

Det finns inget dåligt väder, sägs det ju, bara dåliga kläder. Men, nog är det trevligare med en eftermiddagsutflykt till stranden om inte regnet blaskar. I dagens lucka i adventskalendergranen stod det minsann att läsa att i dag ska vi ha pickninck på stranden, så då fick det ju bli så helt enkelt ;) Tur då att regnet behagade hålla sig borta -i en dag i alla fall.
Det skapades några smaskiga mjukglassar av vatten och sand samt ett antal torn på stranden och så åts det lussebullar och pepparkakor (som även dom blivit till på grund av adventskalendergranen).
Det är mamma/mormor E som har fotat oss. Syster/moster M var också med :)

Jo, visst var det blåsigt, men DET är något man får leva med här!

toffelhjältinnor...

... sökes till nedanstående alster (eller för all del även toffelhjältar med skostorlek 37-39 :)
Finns att inhandla på Toffelfabriken i Elestorp, men, jag har full förståelse för alla tveksamma då vi ju nu går mot andra tider än toffeltider.
Att en liten timme kan göra så stor skillnad, eller, är det till viss del mentalt det där med att lämna sommertiden bakom sig? Säkert en kombination av psykologi, väderlek, ålder och en liten släng av något virus...
Än är det långt kvar tills det börjar ljusna igen, men slutet på min första programkurs är i nära antågande. Snart är förhoppningsvis de sista poängen i hamn och sen är det, utan att andas, pang på med nästa kurs. Men, tänk vad mycket jag lär mig -och en väldans tur är ju det, för nog vill jag själv bli omhändertagen av professionella människor när jag själv är sjuk. Toffelhjältinnor och hjältar i all ära, men en gedigen utbildning skadar ju (förhoppningsvis) inte!

Sjuka är tyvärr vad A och T blivit sedan ett par dagar tillbaka. "Hostan går" och så nu även hos oss. Katterna bryr sig dock inte utan agerar gärna värmedyna eller gosedjur. Vi får väl önska allt vi kan att hostandet försvinner fortare än kvickt och vi hjälper den lite på traven med D-vitaminer, vila och kramar...

Trampa på i ullstrumporna gott folk

och glöm inte att hålla stövlarna leriga!