att leva i nuet...

... innebär för mig till viss del att verkligen inse, att allt inte blir som man tänkt sig. Det gäller både i det stora och det lilla.
Att leva i nuet är så mycket lättare sagt än gjort och den som strävar efter ett närvarande och meningsfullt liv i nutid, måste många gånger kämpa dag som natt, för att nå just detta mål.
Vårt samhälle är sannerligen inte uppbyggt kring den filosofi som förespråkar tid för eftertanke och möjlighet att känna och uppleva livet här och nu.
Vi förväntas planera allt in i minsta detalj flera år framåt i tiden och ve och fasa om vi inte klarar av att hålla rätt kurs genom veckans alla dagar. Det kan ju vara näst intill katastrof om barnen blir förkylda och måste stanna hemma, eller, hemska tanke, något helt oförutsett inträffar... och ofta spelar det inte ens någon roll om det oförutsedda är något positivt eller negativt, för det fanns inte plats för det i planeringen i vilket fall som helst!

Det där med att vara sjuk hände mig senast i dag, eller rättare sagt var det på gång redan i går kväll. Nuförtiden kan jag ofta stoppa huvudvärken innan den får ett stadigt grepp, men ofta innebär inte varje gång. Så var fallet denna morgon, då jag egentligen skulle jobbat från kl. 7. Det kan funka någon enstaka gång, att bita ihop och försöka göra det man ska trots allt, men det var verkligen ingen idé att ens fundera i dom banorna denna morgon. Loppet var kört från och med det att jag slog upp ögonen.
Det är inte kul att ringa och sjukanmäla sig och "ställa till det" för dom som det drabbar, fast vad finns att göra?! Det måste helt enkelt få finnas utrymme för oförutsedda händelser
-överallt där det finns människor!

Att leva i nuet innebär för mig även att ta tillvara på de resurser som finns och att inte medverka till skapandet och konsumtionen av onödiga tjänster och produkter. Det finns såklart en mängd olika åsikter om hur vi bäst spar och värnar om jordens resurser (som vi tydligen anser tillhöra oss...) och detta är således min åsikt.

Då kanske man frågar sig vad jag tänker när jag går och köper en sån här...

... eller hur?! Ja, helt ärligt är det ju såååå hiiiimla roooligt att köra mc -vem kan förneka detta faktum?!? Men, planen är även att denna bränslesnåla (och snygga :) maskin ska transportera mig istället för bilen så många som möjligt av de gånger jag sitter i den ensam utan något som helst behov av passagerarsäte och bagageutrymme. Tyvärr blir det ju en hel del o-kollektiv trafik när man bor i Västra Karup och pluggar i Halmstad t.ex.....

Det är som sagt sällan som jag konsumerar annat än livsmedel,

 fast nu skulle man kanske kunna säga att jag har jag gjort det ordentligt -i dubbel bemärkelse utifrån mitt sätt att se på saken i alla fall :)

Och visst är den fin?!