Det behövs väl regn, kan jag tänka, för nog är det bra torrt både i mina rabatter och på åkrarna runt omkring. Det märker vi, inte minst, när vi varit ute en hel dag och tittar oss i spegeln innan duschen äntras. Nyllet är fullt med damm. Man kan ju inte låta bli att undra hur det ser ut på insidan av kroppen?
Skönt med regn dessutom för T och alla andra som är allergiska mot pollen. Det rensar liksom upp lite i luften. Men, blöt det blir man, om man nu vill envisas med att vara utomhus alltså. Och det vill man ju!
Det skulle kanske inte vara så dumt att ha ett skal att krypa in under, som ett slags inbyggt paraply...
Men mest av allt längtar i alla fall den yngre halvan av min familj efter en riktigt skön, ledig och ljummen sommarkväll med mycket glass i stora lass...
Själv nöjer jag mig med ovanstående fast utan glass i FÖR stora lass. Då längtar jag nog faktiskt mer efter en riktigt god kopp kaffe en sommarkväll efter en heldag i full fart...
"Det enda varaktiga är förändring" (Buddha)
För min del gäller detta för alla och allting -inte minst vädret.
Så försök att se det positiva i det gråmulna blåsandet och rusket.
Utan det, hade solsken och värme inte gjort lika stor nytta, i såväl naturen som själen.
Regn-kram!
